Den blomstertid nu kommer
med lust och fägring stor,
du nalkas ljuva sommar,
då gräs och gröda gror.
Med blid och livlig värma till
allt som varit dött, sig
solens strålar närma,
och allt blir återfött.

De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika Örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna,
som räcker året om.

Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud,
skall icke då vår tunga
lovsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära
stäm upp din glädjesång
till den som vill oss nära
och fröjda på en gång.

O Jesus, du oss frälsar,
du är den svages sköld.
Dig, glädjesol, vi hälsar.
Värm upp vårt sinnes köld.
Giv kärlek åt det hjärta
som ingen kärlek får.
Vänd bort all sorg och smärta,
du vän som allt förmår.

Välsigna årets gröda
och vattna du vårt land.
Giv alla mänskor föda,
välsigna sjö och strand.
Välsigna dagens möda
och kvällens vilostund.
Låt livets källa flöda
ur Ordets djupa grund.